Skyddsnätet för barn underkänt: Efter revisionsslägga bygger Haparanda upp ny enhet för utsatta barn

HAPARANDA. En hel generation barn i åldern 1–10 år har lämnats utan uppsökande stöd, fältgruppen har halverats i tystnad och kvalitetskontrollen har legat nere i fem år. Efter en omfattande granskning från EY, som ger kommunens styrning betyget ”delvis ändamålsenlig”, tvingas nu Haparanda stad till en historisk omorganisation för att täppa till hålen i skyddsnätet.

Det var i oktober 2025 som revisionsfirman EY presenterade sin granskning av hur Haparanda stad hanterar tidiga och samordnade insatser för barn och unga. Rapporten blottlägger ett system präglat av akuta brandkårsutryckningar där det förebyggande arbetet systematiskt har trängts undan.

En hel åldersgrupp lämnas utan stöd

Granskningen slår fast att det helt saknas systematiska uppsökande insatser för barn i åldern 1–10 år. Socialnämndens förebyggande arbete har i huvudsak varit koncentrerat till nyblivna föräldrar samt äldre ungdomar via fältgruppen, vilket innebär att barn i låg- och mellanstadieåldern lämnats utanför det uppsökande skyddsnätet. Revisorerna rekommenderar därför att socialnämnden skyndsamt prövar hur denna målgrupp ska kunna nås.

Underkänt för fritidsgårdarna

För kommunens fritidsgårdar bedöms styrningen vara direkt otillräcklig då det saknas ett systematiskt arbetssätt för att introducera personalen i deras lagstadgade anmälningsskyldighet. Dessutom saknas det i fritidsgårdens rutiner praktisk information och konkreta anvisningar om hur personalen faktiskt ska gå tillväga för att göra en orosanmälan om de misstänker att ett barn far illa.

Dold personalminskning

En allvarlig iakttagelse är att personalstyrkan i kommunens fältgrupp har minskat från nio till fem personer under det senaste året. Denna kraftiga reducering har skett utan att något formellt politiskt beslut fattats i socialnämnden. Personalminskningen uppges bero på att personal från elevhälsan behövt prioritera andra uppgifter, vilket har lett till att fältarbetet inte kan bedrivas i den utsträckning eller med den strategiska frekvens som behövs.

Lågt antal anmälningar trots drogbruk

Granskningen blottlägger en oroväckande diskrepans gällande missbruk bland unga. Trots att man inom kommunen har identifierat ett ökat droganvändande, upplevs antalet orosanmälningar kopplade till droger som anmärkningsvärt lågt. På samma sätt bedöms antalet inkomna anmälningar från förskolan och lågstadiet vara för få i förhållande till problembilden, vilket förstärker bilden av att tidiga signaler inte fångas upp i tid.

Förebyggande arbete trängs undan

En av de mest centrala iakttagelserna i granskningen är att kommunens verksamhetsstruktur är för reaktiv. Akuta och lagstyrda ärenden tar så betydande utrymme att det mer långsiktiga, strukturella och förebyggande arbetet systematiskt trängs undan. Detta innebär att personalen ofta tvingas hantera enskilda händelser när de redan blivit akuta, snarare än att ha resurser att agera på tidiga signaler eller arbeta med riskmönster i ett tidigare skede.

Oklar definition av begreppet ”tidiga och samordnade insatser”

Granskningen visar att det inom kommunen saknas en gemensam och tydlig definition av vad begreppet ”tidiga och samordnade insatser” faktiskt innebär. Denna brist på enad syn gör det svårt för de olika förvaltningarna att samverka effektivt och skapa gemensamma strategier. Revisorerna betonar därför att en tydlig definition måste fastställas för att säkerställa att alla aktörer arbetar mot samma mål.

Nedlagda samverkansgrupper

Flera tidigare fungerande forum för samarbete har upphört att existera under de senaste åren. Inom förskoleverksamheten fanns tidigare en särskild samverkansgrupp kopplad till stöd för barn, men den har lagts ner på grund av tidsbrist och brister i gruppens struktur. På samma sätt har en trygghetsgrupp som arbetade med brottsförebyggande frågor upphört, vilket har lämnat ett tomrum i samverkan på chefsnivå mellan exempelvis socialtjänst och fritidsverksamhet.

Bristande återkoppling

Inom skolverksamheten finns en uttalad frustration över kommunikationen med socialtjänsten. Trots att det finns fastställda rutiner för att socialtjänsten ska informera anmälare om en utredning inletts eller ej, uppger personal inom skolan att de inte alltid får återkoppling efter gjorda orosanmälningar. Denna brist på återkoppling sker trots att personalen uttryckligen önskat det, och källorna pekar på att det ofta råder olika förväntningar mellan den som anmäler och den som tar emot anmälan kring vad processen ska leda till.

Fem års tystnad i kvalitetsarbetet

Enligt gällande arbetsbeskrivningar ska individ- och familjeomsorgens verksamhet utvärderas och resultatet rapporteras till socialnämnden i en årlig kvalitetsrapport. Granskningen avslöjar dock att varken en utvärdering eller kvalitetsrapport har upprättats sedan år 2020. Detta innebär att socialnämnden under fem års tid har saknat ett systematiskt och dokumenterat underlag för att bedöma verksamhetens resultat och säkerställa dess kvalitet.

Saknade nyckeltal

Kommunen lider av en omfattande brist på mätbarhet i sitt förebyggande arbete. Revisorerna konstaterar att det helt saknas nyckeltal och indikatorer för att kunna mäta om samverkan via Norrbus eller det uppsökande fältarbetet faktiskt ger önskat resultat. Indikatorer för resultatuppföljning existerar inte i dagsläget och det råder en generell svårighet inom förvaltningarna att utvärdera om rätt stöd har getts i rätt tid, exempelvis gällande det skolsociala teamets insatser.

Brister i intern rapportering

Det finns en allvarlig diskrepans mellan kommunens officiella dokumentation och personalens faktiska vardag. I socialnämndens årsrapport för 2024 angavs att fältarbetet fungerade bra, men i intervjuer med revisorerna gav personalen en helt annan bild. Verksamheten har i själva verket drabbats av en dold personalminskning där styrkan i fältgruppen halverats utan politiskt beslut, vilket lett till att arbetet inte kan bedrivas så strategiskt som behövs. Vidare noteras att även när utvärderingar av specifika projekt genomförs, såsom insatser mot gängkriminalitet, har dessa inte presenterats för eller behandlats av socialnämnden.

Brister i extern samverkan – Regionen uteblir

Samverkan med Region Norrbotten beskrivs i granskningen som bristfällig. Trots att samverkan via den länsövergripande modellen Norrbus anses fungera väl mellan kommunens egna förvaltningar, uppges regionen sällan delta på samverkansmöten rörande enskilda barn, trots att de blivit kallade till mötena. Enligt de intervjuade deltar regionen oftast endast i de fall där barnet redan har ett pågående och etablerat ärende inom primärvården. Detta skapar hinder för de tidiga och samordnade insatserna, då Norrbusmöten ofta initieras av skolans elevhälsa för att utreda vilket stöd ett barn behöver i ett tidigt skede.

Svaret: Ny enhet med startbudget – om budgeten håller

För att rädda situationen beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott den 22 april 2026 att inrätta en helt ny, kommunövergripande funktion för tidiga insatser direkt under kommundirektören.

Den nya enheten ska:

• Bestå av 5–7 medarbetare med olika expertkompetenser.
• Identifiera ”svaga signaler” och riskmönster innan de når en kritisk åtgärdströskel.
• Få en initial budget på 500 000 kronor för att rekrytera en enhetschef som ska leda arbetet.

Målet är att skapa ett samlat ägarskap för barnens trygghet och bryta de parallella strukturer som gjort att barn kunnat falla mellan stolarna i åratal.