HAPARANDA: Barn- och ungdomsnämndens ordförande Sven Tornberg (C) bjuder in för ett samtal om de senaste tillsynerna gällande skolor och socialnämnd och den kritik som riktats mot kommunen.
I en intervju beskriver han både visionen för framtiden och hur han ser på det som framkommit.
En uppväxtmiljö byggd på närvaro och gemenskap
När Tornberg blickar framåt beskriver han en kommun där den sociala sammanhållningen är starkare än i dag.
– Jag skulle vilja att vi kommer tillbaka till någon slags grundläggande trygghet där vi känner varandra på riktigt.
Han menar att trygghet skapas genom gemenskap och att den i sin tur påverkar både barn och vuxna.
– Är man trygg i sig själv så kan man också skapa trygghet för andra.
Arbete och mötesplatser som nycklar
För att nå dit krävs, enligt Tornberg, både fler lokala arbetstillfällen och fler fysiska mötesplatser.
– Jag tror det skulle göra jättemycket om fler pappor kunde jobba på hemmaplan istället för att pendla till Malmfälten eller Norge. Det är tufft för de mammor som är kvar och drar ett stort lass själva.
Han menar att en starkare lokal arbetsmarknad också påverkar det sociala klimatet i kommunen.
– Vi skulle få en annan socioekonomisk sammansättning. Det skulle minska trycket på socialtjänsten.
Samtidigt lyfter han skolan som en faktor för att skapa jämlika livschanser.
– Skolan är en stor utjämningsfaktor vi har. Men den kan inte göra jobbet ensam. Den måste ha stöd från föräldrar och familj.
Pengar räcker inte – arbetssätten avgör
På frågan om mer resurser skulle lösa problemen inom skola och socialtjänst menar han att pengar i sig inte är lösningen.
– Vi kan lyfta miljon efter miljon till skolan, men jobbar vi med de pengarna på fel sätt så blir det inte rätt resultat.
Han pekar i stället på brister i rutiner, struktur och kommunikation.
– Det handlar om att ha rätt resurser på rätt plats vid rätt tid. Mycket av det som pekas ut i tillsynerna är inte hjärnkirurgi att rätta till, utan handlar om kommunikation.
Samtidigt lyfter han kompetensförsörjningen som ett problem.
– Vi har försökt anställa fler lärare i svenska som andraspråk sedan tidigare. Vi annonserade, men ingen sökte.
Förtroendet för kommunen
För föräldrar som upplever en misstro mot hur kommunen hanterar stödinsatser idag menar Tornberg att vägen tillbaka till förtroende går genom tydlighet och uppföljning.
– Det handlar om att få rutiner och strukturer på plats. Vad gör vi när vi ser ett barn som behöver hjälp? Då ska det finnas tydliga vägar.
Han betonar att varje insats också måste följas upp.
– Där har vi brustit tidigare, och det visade tillsynen på Gränsskolan.
Systemfel eller enskilda brister
Tornberg menar att problemen inte beror på hur kommunen styrs politiskt.
– Jag skulle inte säga att det är fel i styrningen, men det finns ett glapp mellan politik och verksamhet. Och som ytterst ansvariga är det vi politiker som bär ansvaret för det.
Han beskriver hur bristande uppföljning och kommunikation gjort att problem vuxit sig större än de borde.
– Det är allvarligt när det blir så omfattande att det leder till vite. Då har det gått för långt.
Skolan som skydd mot kriminalitet
Tornberg kan se kopplingen mellan skolmisslyckanden och risken för utanförskap.
– Om du inte får rätta verktygen i skolan minskar förutsättningarna att klara livet. Då ökar risken för att hamna i utanförskap och i värsta fall kriminalitet.
Han betonar att det inte är en automatisk koppling, men att risken ökar.
– Finns det ingen annan gemenskap att falla tillbaka på, då söker man sig dit där man blir sedd.
Egenkontroller och tillsyn
Kommunens främsta verktyg för att upptäcka problem i tid är enligt Tornberg det systematiska kvalitetsarbetet.
– Vi jobbar kontinuerligt med uppföljning och kontrollpunkter. En viktig del är till exempel närvaro och hur den följs upp. Han medger samtidigt att kommunen inte varit tillräckligt skarp i sin egen granskning.
– Vi har gjort det för lite. Det visade tillsynen på Gränsskolan.
Om friskolan skulle stängas
Om kommunens beredskap ifall en friskola skulle tvingas stänga svarar Tornberg:
– Kommunen har alltid det yttersta ansvaret. Vi måste kunna ta emot barnen om det blir så. Det är inget vi kan backa ifrån.
Redaktionen
Hittat ett fel i artikeln? Har du ett tips eller vill komma i kontakt?
Skriv till oss
